Lisa

Har ju inte skrivit nått om arvika. Skäms på mig! Kan summera festivalen med en mening :"Äntligen hemma!". När jag stod där i publicen och diggade med till musiken var de så underbart att de inte går att beskriva. Spelade ingen roll om jag kollade på depeche mode eller adam heldring. Man behöver inte bry sig någonting, inte hur man dansar, inte om ens bekymmer där hemma, bara njuta! Sen fick man nårga nya favoritlåtar på köpet. Och en av dem är the girl and teh robot. Går verkligen in i hjärtat och rör mig på nått sätt. Kanske att jag känner igen mig den? Who knows?!